Kristnandet
►
Frösöstenen anses upprest
någon gång mellan 1060-1080, men redan långt innan Östman kristnade
Jämtland hade befolkningen kommit i kontakt med den "nya" religionen bl
a genom handelsutbyten inom och utanför Jämtlands gränser och dels genom
de pilgrimer som passerade Jämtland på väg till/från Olof den heliges grav i Nidaros
(Trondheim).
Detalj av Frösöstenen |
|
Jämtlands
kristnande
omnämns tidigast på landskapets enda runsten, Frösöstenen:
"Östman, Gudfasts son, lät resa
denna sten
och göra denna bro
och han lät kristna Jämtland.
Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade,
och Sten, dessa runor"
|
Kristendomens utbredning i norra Europa
bör ha påverkat kristningsprocessen också i Jämtland. Därför ges här en
kort sammanfattning över kristendomens intåg i norra Europa.
Danmark
Genom sitt geografiska läge kom Danmark tidigare, och i allt större
utsträckning än övriga nordiska länder, i kontakt med de kristna
impulserna från södra Europa. Jellingestenen berättar att Danmark
kristnades ungefär 100 år tidigare än Jämtland och knappt 200 år innan
Sverige fick sitt första ärkestift (Uppsala 1164).
Avbildning av Jellingestenen (Foto:
www.fynhistorie.dk) |
|
Jellingestenen från c:a 975-985 berättar att Harald
(Blåtand) kristnade danerna:
"Harald kung lät göre desse kummel efter
Gorm, sin fader, och efter Thyra, moder sin. Den Harald som lagt
under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna".
|
Island
Genom ett beslut på Alltinget 999 eller 1000 antogs
Kristendomen, trots beslutet var det tillåtet att ägna sig åt
hednadyrkan för dem som så önskade. Olav Tryggvasson hade åren innan
alltingsbeslutet skickat missionärer till Island, vissa menar att Olav
med indirekta hot tvingade fram beslutet på Alltinget.
Norge
Olav Tryggvasson lät döpa
sig 994 och under åren 995-1000 försökte han få norrmännen kristna, med
blandat resultat. Olav "den Helige" Haraldsson är den som anses ha
kristnat hela Norge, en viktig händelse är slaget vid Stiklestad 1030 då
Olav dödades och sedan blev helgonförklarad.
Ryssland
I Nestorskrönikan, som författades av munken Nestor i
Kiev i början av 1100-talet, står att läsa om den kristne storfursten
Jaroslav (978-1054) som härskade över Kievriket inklusive
Novgorod. Tiden som avses är slutet av 1030-talet:
"Under hans (Jaroslavs) tid började den
kristna tron att bära frukt och att utbreda sig, och munkarna började
bli många och det började uppstå kloster".
Sverige
Det är oklart när
i tiden nuvarande Sverige blev ett enat rike. Innan riksenandet hade
kristendomen fått sina första starka fästen i Väster- och Östergötland.
Claes Theliander menar i sin arkeologiska avhandling från 2005 att "De
flesta västgötar definierade sig själva som kristna vid 900-talets
mitt." Adam av Bremen beklagar i Gestan, c:a 1070, den hedna kulturen i
Uppsala. Mellan 1070 och 1164, då ärkestiftet inrättades i Uppsala, bör
kristendomen fått fäste också i Uppland. Även Hälsingland tycks ha kristnats
under samma period (1050-1150). När Uppsala blev ärkestift 1164 bör
åtminstone omvärlden, och den övervägande delen av svenska befolkningen,
ha uppfattat Sverige som ett enat och kristnat land.
|
