DIPLOMATARIET
FRÖSÖSTENEN
KRIG & OFRED
KRISTNANDET
KYRKOR
ORTER
REPUBLIKEN
SJÖTRAFIK
ÖVRIGT  
    

" Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade, och Sten, dessa runor "                (översättning: Marit Åhlén) ◄ Frösöstenen står placerad vid den fd landstingsborgen på Frösön. Ett flertal förflyttningar av Frösöstenen är kända under framför allt 1900-talet. Förflyttningarna har gjorts inom ett begränsat område kring Frösöstenens nuvarande placering.

Fakta om Frösöstenen:

● Inskriften innehåller 107 runor. 10 runor har gått förlorade under årens lopp men kan återkonstrueras tack vare den "skrivarstandard" som användes på runstenarna.

● Den vikingatida 16-typiga runraden har används.

● Ett stavfel förekommer, där den ene runristaren Sten har fått bokstäverna S och T omkastade.

● Runristarna har använt sig av tekniken att när ett ord som slutar på samma bokstav som det efterföljande ordet börjar med så har en bokstav rationaliserats bort. T ex har de båda orden auk och kirua skrivits ihop som aukirua (och göra).

● Endast två runstenar berättar om ett lands kristnande, förutom Frösöstenen så har Jellingestenen (rest c:a 975) utanför Vejle i Danmark ett liknande innehåll, där kungen som avses är Harald Blåtand:

"Harald kung lät göre desse kummel efter Gorm, sin fader, och efter Thyra, moder sin. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna".


Äldre dokumentation om Frösöstenen:

		Jakob Christofersson Stenklyfts karta från 1646 är det äldsta kända dokument som visar Frösöstenens placering. Stenklyft föddes c:a 1620 och blev den 24 april 1646 lantmätare över Härnösands län, vilket omfattade  Ångermanland, Medelpad och Jämtland - som året innan hade "tillfallit" Sverige vid freden i Brömsebro. På Stenklyfts karta syns Frösöstenen tydligt utmärkt vid dess nuvarande placering.
		1643 gjorde dansken Olle Worm (1588-1654) den första kända avritningen av Frösöstenen. Det övre vänstra hörnet av Frösöstenen är redan vid denna tid skadat, men någon spricka mitt på Frösöstenen syns inte på Worms avritning. Den rektangulära formen känns mer som ett stilistiskt drag från Worms sida. Om Frösöstenen ursprungligen hade denna form skulle den mer passa som kistlock än som fristående runsten!
		1685 finns Frösöstenen avtecknad i samlingen "Rannsakningar efter antikviteter". Skadan uppe till vänster är med även på denna avritning. Jämfört med Worms avbildning 42 år tidigare så har Frösöstenen fått konturer som liknar Frösöstenen av idag.
		1750 utkommer verket "Bautil" av prosten Johan Göransson, där Frösöstenen är avbildad en tredje gång. Här syns för första gången sprickan som avslöjar att Frösöstenen troligtvis har gått av någon gång mellan 1685-1750. Avritningen är förmodligen gjord av Johan Hadorph och Johan Peringskiöld.

Vem Östman var och vilket ursprung han hade är fortfarande höljt i dunkel snart 30 generationer efter att stenen blev rest. Frösöstenen är till sitt utseende klart mer besläktad med de uppländska och sörmländska runstenarna än de norska, samtidigt måste Jämtland ha påverkats i kristlig riktning västerifrån tack vare närheten till Olav den heliges grav i Nidaros (Trondheim) och de dithörande pilgrimsresorna.

I boken - Jämtlands kristnande, 1996, s.45-63 - har Henrik Williams gjort en mycket läsvärd analys av Frösöstenen.